Forskningsprojekt baserat på Futura01
Det är väl känt att alkohol/narkotikabruk och kriminalitet hänger samman. Studier visar att alkohol/narkotika antingen leder till kriminalitet eller tvärtom. Däremot har få studier tagit hänsyn till att varken missbruk eller kriminalitet är statiska fenomen. De kan vara temporära på grund av skilsmässa eller instabila präglade av tillfrisknande och återfall. Genom att tillämpa ett livsförloppsperspektiv syftar detta projekt till att ta nästa steg genom att identifiera olika utvecklingsvägar av missbruk och kriminalitet genom livet, relatera dessa till senare dödlighet och ohälsa, identifiera betydelsen av psykisk ohälsa, identifiera centrala faktorer och processer under barn- och ungdomen samt undersöka hur deras försörjningsmöjligheter påverkats av Covid-19 pandemin.
Olika utvecklingsvägar, dödlighet och ohälsa, betydelsen av psykisk ohälsa samt hur Covid-19 påverkar deras försörjningsmöjligheter undersöks i en registerbaserad nationell kohort av cirka 1 600 000 individer födda mellan 1964-1974 vars missbruk av alkohol och narkotika samt kriminalitet följs i administrativa register fram till 2019 och försörjningsmöjligheter under 2020. Faktorer under barn och ungdomen undersöks i den så kallade värnpliktskohorten, 49 398 män som mönstrade 1969/70, och i Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study, 14,608 män och kvinnor födda 1953. Dessa två kohorter har följts upp i ett antal register fram till 2018. Processer under barn och ungdomen som bidrar till utvecklingen av både missbruk och kriminalitet undersöks i den longitudinella nationella kohortstudien FUTURA01 där ungefär 5000 unga har följts från årskurs 9 till första året efter gymnasiet.
Kostnaden för samhället som orsakas av individer med både missbruk och kriminalitet är betydande. Således behövs kunskap om hur detta uppstår dels för att kunna vägleda personal inom socialtjänst, kriminalvård och beroendevård men också för att kunna identifiera tidiga riskfaktorer som kan modifieras via interventioner.
Ansvarig för forskningsprojektet: Peter Larm